EN SE DE
  • Singel från kommande albumet "Fina dagar".

    Läs mer på www.rolfcarlsson.net eller den officiella sidan på Facebook.


  • Första singeln från Rolf Carlssons kommande album ”Fina dagar” är en mäktig och känsloladdad duett.
    Rolf Carlsson fick något av ett genombrott i Melodifestivalen för tio år sedan. Han har sen dess skrivit och översatt en mängd låtar och gett ut skivor regelbundet, senast den akustiska ”Andra spår, andra platser” (2010).
    Kristin Evegård har i höst skivdebuterat med albumet ”Time is just a matter of time”. En gemensam nämnare i sammanhanget är basisten och producenten Stefan Deland (Sven-Ingvars, Jan Johansen, Rigmor Gustafsson m fl) som varit medproducent på Rolfs nya album och även medverkar som musiker på Kristins platta.


  • Ny singel med Melancholy Sams Sweet Blues Band, d.v.s. Janne Samuelsson på sång, elbas, diverse elgitarrer, akustisk gitarr, munspel och trummaskin.


    FLANÖREN ÄR DÖD BLUES

    En bluespastisch över en alltmera sällsynt företeelse på våra trottoarer: flanören. Låten handlar nu inte om någon specifik person utan om flanören som fenomen och inslag i gatubilden. Han som tog sig tid att promenera och iaktta, fundera och reflektera över tillvaron – ”stolt och stor i tanken längs livets rännstenskant”. En tämligen sällsynt figur i dag. Bland alla dom ilande och bilande. Tråkiga har vi blivit, vi människor…


    LIVETS LIANER

    Lianer växer inte överallt. Men om de gjorde det skulle livet säkert vara lättare för många. Då skulle man vid behov kunna slänga sig ut och ta sig en Tarzansväng, bort från alla besvärligheter och elände – all ”blues”… ”Livets lianer” är egentligen ingen blues i musikalisk mening men handlar ändå om begreppet blues, som känsla och psykologiskt fenomen. Och om språnget ut mot livet.




  • - En idé om ”monotonins dynamik” låg bakom den här låten, förklarar Janne Samuelsson. Jag hade lagt märke till detta fenomen tidigare: hur en upprepad fras som ”tjatar” kan lyfta en låt. Denna idé plus den gamla föraktfulla floskeln att ”rockmusiker bara kan spela i tre ackord” fick mig att på rent djävulskap skriva denna instrumentallåt i ett (1) ackord. Ett ”A” närmare bestämt. Själv spelar jag diverse elgitarrer och akustisk dito samt elbas. Taktfast trummis var Jesper Hellqvist och för didgeridoospelet har jag Staffan Lundaahl att tacka.

    Låten var ursprungligen med på CD:n ”Hugget i luften” med T. Eklund & The Beatboom Boogies där Janne spelade med och som kom ut 2007.


  • Rock, blues, 60-tal och ballader finns med i den musikaliska kryddningen när Rolf Mårth nu släpper sin fullängdare. Albumet är resultatet av ett samarbete med författaren och konstnären Marina Tallberg, som också medverkar som kompositör på ett par av låtarna.
    Rolf Mårth har under många år varit verksam som sångare och gitarrist. Från början handlade det mycket om 50- och 60-talsmusik. Sedan kom en period med visor, främst Nils Ferlin. Rolf hedrades för övrigt med Nils Ferlin-sällskapets trubadurpris 1999.
    På den här skivan har Rolf Mårth till stor del återvänt till sina musikaliska rötter och det har påverkat melodierna och arrangemangen. Mitt i allt detta finns även känslan för ballader och folkton.


  • Harrys Orkester med rötterna djupt i de östvärmländska skogarna är orkestern som
    egentligen inte finns. Den har aldrig bildats och heller aldrig upplösts, men har liksom alltid funnits ändå...
    De sju medlemmarna har faktiskt aldrig ens tänkt tanken att de är en orkester, och när de blev tvungna att komma på något bra namn blev det nästan jobbigt. Att två av dem lystrar till namnet Harry gjorde emellertid processen kort...
    Över en panna kaffe strålar de samman då och då för att djupdyka i 60-talsmusiken och de gamla, fina banden från den tiden. Och det är därför Harrys Orkester finns.
    Denna första singel med Billy Swans ”I can help” och B-sidan “”Fa-Fa-Fa-Fa-Fa” av Otis Redding är en försmak av inte mindre än tio planerade album med gamla ”golden hits" och andra pärlor från 60-talet.